Motsatsen till inflation är deflation och det här är ett ekonomiskt tillstånd som inte är gynnsamt för ett land. Med deflation så menar man att priserna i allmänhet sjunker och samtidigt så minskar både konsumtion och produktion. Om det inte finns tillräckligt med efterfrågan på marknaden så kommer man att få en överproduktion och en stiltje som verkligen inte är hälsosamt för ekonomin. Riksbanken kan i det här läget gå in och trycka upp mer pengar för att få fart på handeln igen eller sänka räntan för lån så att folk återigen får lust att investera och köpa. Numera så mäts deflationen i KPI (Konsumentprisindex). Det här är ett index som visar vad priserna ligger på månad efter månad och som ger överblick och visar hur köpkraften ser ut, och har sett ut, under en viss tidsperiod.
Deflation som psykologisk effekt
En intressant effekt av att priser under en längre period sjunker är att det får folk att tro att priserna fortsatt kommer att dala. Här kan man ta bostadsmarknaden som ett exempel. Då folk blir medvetna om att priser på bostäder sjunker och får uppfattningen om att detta kommer att fortsätta så väntar de med att köpa ett hem. Då detta sker i massiv skala så påverkar det hela marknadsekonomin och deflationen blir ett faktum. Om deflationen får ett riktigt fäste så kan det gå så långt att folks löner sänks för att företagen inte har råd att betala på samma sätt som förr och det kan till och med bli så att man får säga upp folk. Deflation kan alltså gå hand i hand med arbetslöshet.
Är deflation skadligt?
Ja, deflation ses som skadligt då den kan leda till saker som arbetslöshet. Det man måste beakta är vad prissänkningarna beror på. En del menar till exempel att deflationen som uppstår då man har fler varor än vad köpkraften begär inte är något negativt medan ett underskott av sedlar och mynt ses som problematiskt.
Hur kan man motverka deflationen?
Det Riksbanken gör för att motverka deflation är att antingen rent fysiskt gå in med mer pengar på marknaden eller att sänka ränta så att fler vågar ta lån. Om vi går tillbaka till exemplet med bostadsmarknaden så kan det ju vara så att ett riktigt fördelaktigt lån kan leda till att man köper trots att man har uppfattningen om att priserna kommer att gå ned ytterligare. Då bankerna kan ge låg ränta så resonerar många att det här är skäl nog till att ta lånet och köpa huset och då kan marknaden få fart igen. Riksbanken kommer alltså att verka för att öka köpkraften. Det gäller dock att vara försiktig med dessa åtgärder. Ett gott exempel på deflation mött med sänkt ränta och mer tryckta pengar är Grekland som på grund av detta agerande fick en enorm statsskuld. Här var det dock svårare att hantera krisen då man inte längre hade egen valuta men exemplet är ändå viktigt att beakta.